Vila i frid älskade moster och gudmor

 

Moster/gudmor och jag på mitt dop 1985.

Moster och Mathilda i Juni 2011.

 

I söndags morse den 11/8 somnade min moster Iréne in. Efter en tids kämpande mot cancer mår hon bättre där hon är nu. Iréne var min mammas stora syster. Dom delade allt ihop, skrattade alltid när de sågs. Iréne sa till mig för något år sedan när vi pratade om mamma att "Hon var ju min lilla syster, jag saknar henne fruktansvärt mycket varje dag. Vi skulle ju bo tillsammans när vi blev gamla och ta promenader med våra rollatorer och skratta varje dag med våran sjuka humor." Tyvärr blev det inte så, men nu är de tillsammans i alla fall och vakar över oss där på "andra sidan". Iréne var en kvinna med mycket humor och var alltid glad och hade nära till skratt. Hon var pysslig och kreativ. Hade god hand med växter. Älskade hundar och hann ha 5 stycken under sitt liv, 4 goldenretrivrar och en flatcoted retriver. Hon var den som tog sig an mig och Lina när mamma gått bort, ringde och kollade hur allt var, fixade julpyssel/bak varje jul hemma hos henne, gav oss varsin bok som vi skulle fylla med minnen om mamma eller saker vi ville säga till henne. Hon var omtänksam och älskade sina 5 barn av hela sitt hjärta. Hon gjorde allt för dom. Är det inte konstigt att alla goda människor går först? Är dom för goda för detta livet kanske.... ?

Vila i frid fina moster och ge mammis en stor kram från mig<3 Vi ses igen när tiden är inne.

 

Iréne blev 57 år.<3

❤Stor kram!