Tro det eller ej. Jag blev förkyld i tisdags, näsan rinner nu men mår bättre iallafall. Dock har janne varit på toa ett x antal gånger i natt och idag. Dålig mage. Så fick ställa in min "födelsedags" tjejfika som planerat. Bakade en chokladkolapaj igår som vi skulle ha men den får hänga med till jobbet imorgon istället, om jag nu kan jobba... beror ju på om janne kan ta hand om Mathilda imorgon kväll och söndag dag när jag jobbar... Hoppas det annars blir det så mkt mindre pengar igen, då jag redan vabbat två dagar. Orkar inte med detta, kan man inte få en hel lön snart??!

 

Aja ingen mening att hänga läpp, alla är sjuka runt om en mer eller mindre så vi är inte ensamma. Jag och lillfis var på Maxi idag för att handla blåbärssoppa till Janne och lite annat. Glömde dock tulpaner, hade tänkt köpa ett par rosa till mig själv för imorgon;). Mamma köpte alltid tulpaner till oss (mig och Lina) när vi fyllde år så har fortsatt med det själv. Och på tal om mamma, min älskade mamma. Hittade hennes anteckningar idagarna från innan diagnos och efter. Även hennes farväl. Blir att man läser dem när man kommer på det. Var Mathilda som rotat fram. Blev så ledsen när jag läste, läste också den lilla boken mamma skrev om mig från nyfödd till 3 års ålder. Blir så ledsen och arg över att jag inte får ha henne hos mig, hos Mathilda. Jag hade världens bästa mamma så är det bara. Så mjuk, varm, go, omtänksam, kärleksfull, kreativ och klok. Gjorde allt för oss. Kanske så hon glömde sig själv många gånger (vilket jag önskar hon inte gjort). Men jag får istället vara tacksam över att jag fick ha henne frisk i mitt liv under 16 år. 16 korta men fantastiska år! Älskar dig mamma. Tänker på dig varje dag och ibland blir det lite extra. Vet att du finns med oss här varje dag men kan inte förstå varför just du skulle lämna så tidigt när du hade behövts så mycket!! 10 år sen blir det i september, det sägs att tiden läker alla sår men det håller jag inte med om. Det blir bättre men kvar kommer föralltid vara ett stort ärr i min själ. En tomhet i mitt hjärta som inte går att fylla. Så är det bara och så kommer det förbli. Det är det tomrummet som tillhör dig mamma. Medans resten av mitt hjärta är fullt av kärlek till min underbara dotter, min familj och vänner. <3.